Motion!

Promenader.
Har hört att det ska vara nyttigt. Med promenader alltså. Att motionera. Nu har jag testat det. Två dagar i rad. Drygt en timme i rask takt igår och ca 45 min raskt idag.
Är inte ett dugg piggare?! Och den där energin då? När kommer den flödandes?! Kläderna känns fortfarande lika trånga...
Dessutom har jag ont lite här å var...
Märkligt.. Vad gör jag för fel?!

Ok. Bara skoja.
Faktiskt skönt att kommit igång med regelbundna promenader. Fortsätter med det och ser fram emot att känna skillnad i kropp, sinne och kondition :) Heja mig! 😊

- Posted using BlogPress from my iPad

Lördagkväll...

Hela familjen sitter tillsammans i vardagsrummet denna kväll.
Tjejerna spelar Drakborgen ihop med sin pappa. Och äter lördagsgodis.



Jag sitter bredvid. Men ipaden. Klickar runt på Pinterest.
Spana in och samla roliga tips, idéer och inspiration!
Pinterest finns både som app och på webben :)




- Posted using BlogPress from my iPad

Bemötande

Tänk vilken skillnad det gör när du bemöter andra med en trevlig röst, väljer dina ord med lite omsorg och kanske rentav lägger till ett leende, gentemot det motsatta.
Att man kan vara lite trevlig och se att den man tilltalar också kanske är mitt i något.
En del har verkligen fullt upp med att enbart se sin egen verklighet.
Typ som kvinnan i bilen bredvid min på Hemköps parkering idag.
Jodå, jag såg bärgningsbilen. Jag såg att de grejade med hennes bil. Jag förstod att nåt var fel på hennes bil och kan då även föreställa mig att hon är stressad och irriterad. Det jag uppenbarligen inte uppfattade var hur i vägen jag var när jag parkerat bredvid hennes på parkeringen.
Men jodå, jag skulle absolut flytta mig. Jag hade inte tänkt att stå kvar där.

Men innan jag vred om nyckeln, startade bilen och flyttade på mig ville jag bara kolla varför mina barn i baksätet inte var sams och någon ledsen.
Trots att jag bara vart inne snabbt och köpt mjölk, smör, te, bröd och saft utan att prata med någon annan än kassörskan hade en liten konflikt syskonen emellan uppstått. Det ville jag bara kolla upp innan jag flyttade mig. Jag prioriterade det och lät det ta några sekunder innan jag startade min bil.
Det hade uppenbarligen inte den stressade kvinnan uppfattat när hon bestämt knackade på mitt fönster och undrade om jag tänkte stå kvar där eller flytta på mig för hon hade faktiskt en bärgningsbil vid sitt fordon.

Säkert en trevlig kvinna i normala fall.
Jag är inte direkt stött efter denna incident.
Bara analyserar det faktum att många överlag i dagens stressade samhälle verkar så stressade att de inte hinner stanna upp och tänka till innan de snäser av en helt okänd människa.

- Posted using BlogPress from my iPad

Mamma...

... vissa dagar saknar jag dig extra mycket.
Vissa stunder saknar jag så mycket att smärtan inte ens ryms i hjärtat.

Nu är det iallafall nya blommor på din grav.


Andra stunder får minnena av dig mig att le och fylla hela mitt hjärta av värme, stolthet och glädje.
Och ibland kan minnet av dig och dina ord ge mig styrka, motivation och inspiration!

Och alltid känner jag en stor tacksamhet över att jag har fått ha dig som min mamma.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Tankeställare

Ja ni vet. Nu kommer det ett sånt där inlägg igen. Jag tänker mycket. Ibland kanske lite för mycket. Känner mycket. Många känslor. Ofta stora. Och även de ganska mycket!
Balans är bra har jag hört. Det jobbar jag på! Är ju född i vågens tecken, så det borde väl vara medfött det där med balansen?! Eller?!

Hur som helst. Idag snubblade jag in på en blogg. En vacker stark kollega med en sjukdom skriver om sitt liv och sina tankar.

En av frågorna fastnande. Om du fick veta att du hade en obotlig sjukdom, vad skulle du göra då?!
Eller om läkaren sa att du bara hade 1 år kvar av livet. Vad skulle du använda det året till?!

Mitt svar blev:

"Hej!
Egentligen känner inte vi varandra. Vi har sprungit på varandra i förbifarten på en del event med jobbet. Men jag var tvungen att klicka på fb-länken och fastnade här på din starka blogg. Den berör. Mycket! ❤

Jag har ingen diagnos. Jag är inte sjuk. Men har gått igenom händelser i mitt liv som rört upp många känslor och tankar kring livet och döden.

Jag är också stolt och lycklig mamma till tre underbara barn och tanken på om jag skulle bli sjuk eller dö och lämna dem kan göra mig livrädd.
Jag har förlorat min mamma efter en svår och tuff kamp mot cancern.
Det har fått mig att grubbla mycket över vad hon gav mig som jag värdesätter högt, och då givetvis vad jag önskar ge mina barn.
Det jag kommer fram till är att mina varmaste minnen av mamma oftast kommer från de små kärleksfulla handlingarna i vardagen.
Som att kunna gå direkt hem efter skolan och öppna dörren och mötas av doften av nybakat. Jag minns att hon ofta satt med mig och klippte, klistrade, pysslade och vi skrattade mycket ihop. Jag saknar hennes många varma kramar. Hon älskade Elvis, så hans musik lever fortfarande kvar. Jag tyckte om att spendera tid med min mamma. Gör saker ihop som vi båda gillade. När hon var sjuk brukade jag pyssla om henne med fotbad och vi brukade måla naglarna ihop medans vi tittade på någon bra film. Hon brukade spontanhälsapå och sitta på trappan när solen sken och blåsa såpbubblor med mina barn. Eller ibland tog vi en promenad till skogen, eller nån lekplats och sen gick vi till kiosken och så fick alla välja en glass.
Vad jag menar är att ibland när tanken slår oss att vår tid på jorden är begränsad så vill vi göra så mycket. Och så stora saker. Men i slutänden så kanske det inte är det stora som är det viktiga. Ibland kan de stora väsentliga delarna vara de små kärleksfulla stunderna i vardagen. De som sprider värme och sätter guldkant på tillvaron. När vi verkligen ser varandra och ger varandra tid och gör det där lilla enkla extra bara för vi vet att det betyder nåt för den vi älskar. T ex kan jag sakna att mamma kommer förbi en vanlig dag och har köpt en inredningstidning och en burk cola bara för att hon visste att jag gillar det..."

Slutet lyckades jag tydligen inte få med...
Men, ja, ni fattar kontentan. Igen!

Tänk efter.
Vad är viktigt i mitt liv? Och varför?
En del av allt jag gör, vem gör jag det för egentligen?! Och varför?!
Skala av! Behåll kärnan! Prioritera!!!

Carpe diem mina vänner, carpe diem!

- Posted using BlogPress from my iPad

Hjälp!!

Som sagt - ingen kan göra allt, men alla kan göra nåt och tillsammans kan vi göra skillnad!
Klicka in på www.greatandoh.com/stod-oss

Ta några minuter. Läs! ❤ Och sen - ja, jag tror du förstår vad jag vill och önskar!! En liten slant från dig varje månad gör stooooor skillnad för dessa vackra barn som drömmer om en ljus framtid!


- Posted using BlogPress from my iPad

Monster i mitt hus!

Och inte i källaren - utan i mitt kök!!!
Usch, fy och blääää!!!!

Mathias är inte hemma, så vem ska rädda mig från detta feta svarta åttabenade monster?!?!!!!!

Stod och grejade i köket, och i ögonvrån ser jag nåt svart snabbt röra sig över golvet och in under diskmaskinen!!!

Ångest, skräck och rysningar!!!

Jo, åter igen - jag V E T att de inte är f a r l i g a!!!
Men, de är bara så vidrigt äckliga att jag bara ryser, får lätt ångest och bara kan inte förmå mig att närma mig dem.
Och, det är bara (eller mest!) de feta hus-spindlarna som får mig att rysa som värst... Kan inte förklara det. Det bara är så.

Jaja. Jag beväpnar mig med dammsugaren. För säkerhets skull. Ifall monstret skulle anfalla. (Troligt?!?!)
Släcker köket och förflyttar mig fort från rummet och hoppas att jag slipper fler möten, iallafall innan Mathias är hemma igen!


- Posted using BlogPress from my iPad

Igår kväll...

... låg det tre små sovisar i min (och Mathias) säng!


Tröttnar aldrig på att se dem sova!
Så mysigt att krypa nära dem och sniffa dem lite i nacken!

Älskar att höra små tassande steg i trappan för att se få en mysig sömnig liten tjej som kryper nära och gosar in sig tätt intill!

Att vara mamma är verkligen det vackraste som finns!

Så tacksam för våra prinsessor!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Jag önskar...

Liten stor tjej med tårarna rinnande ner för kinderna...

- Mamma, jag önskar att cancer inte fanns. Jag önskar att mormor stod vid min sida nu och höll min hand. Det är så konstigt att hon dog...

Ja, du min lilla skatt. Jag kan bara hålla med. Dumma dumma dumma cancer. Jag önskar också att cancer inte fanns. Att min mamma aldrig blivit sjuk. Jag önskar också att hon stod vid min sida och höll min hand...

- Posted using BlogPress from my iPad

Höst...

Ja. Nu får man nog konstatera att sommaren är slut.
Hösten har landat. Med varierat väder. Mer regn och grå toner. Man måste ha mer kläder på sig. Och sockar. Och skor.

Men också vackra nyanser på löven som faller. Varje årstid har sin charm. Det bästa jag vet med hösten är de vackra färgerna på löven. De dagar då solen skiner. (!!!) Jag tycker att soppa passar underbart på hösten ihop med tända ljus. Och om man haft en öppen spis så hade jag börjat elda i den nu.
Hösten kan vara riktigt mysig! Faktiskt! Säger jag, trots att jag är en sommar/vårmänniska.

Det jag saknar mest från sommaren denna höst är nog min bror. Detta har vart en av de bästa somrarna på mycket länge. På flera plan. Vädret har vart helt ljuvligt. Men jag och familjen har verkligen uppskattat att ha bror/svåger/morbror nära. Inte för att han är på tok för snäll och skämmer bort hela familjen, utan för all tid vi spenderat tillsammans. Grillkvällar. All tid med båten. Bara umgåtts och han har verkligen tagit sig tid med tjejerna. De älskar honom. Han är nog världens bästa morbror.

För mig är familjen viktig. Mittpunkten i mitt liv. Navet. Det är så det ska vara. Familjen ska komma först. Den borde göra det. Så är det inte i alla familjer. Tyvärr. Sorgligt. En del familjer tycks inte vilja hålla ihop. Hemskt.
Så är det inte hos oss. Vår lilla familj håller ihop. Det betyder otroligt mycket för mig!
Efter att mamma flugit till himlen tror jag att jag är ännu känsligare med just familjen. När en bit av en helhet plötsligt slits bort så blir man extra rädd om det man har kvar. Den stora biten kommer jag aldrig få tillbaka.
Allt kan vända så plötsligt. Så, jag säger det igen. Det tål att upprepas. Läs meningen. Smaka på den. Ta den till dig. Låt den inte susa in och ut på en sekund. För även om du läst den tusen gånger blir den aldrig inaktuell.

Var rädd om de du håller kär och låt dem veta vad de betyder för dig. Skjut inte upp saker. Tänk på vad du prioriterar och varför?! Vad är viktigt för dig EGENTLIGEN?!
Skala bort oväsentligheter och var inte bitter.

Ok... Det var många små moraler och klyschor. Inte bara en mening. Men likväl. Läs. Begrunda. Ta det till dig - på allvar.

Jag t ex har i flera veckor tänkt hälsa på min mormor. Min snälla underbara mormor. Det har inte blivit av. Och jag blir irriterad på mig själv för att jag inte bara tar mig den tiden. För skulle hon lämna oss innan jag hälsat på vet jag hur illa det skulle svida i hjärtat...
Men, givetvis hoppas jag att min sega, envisa och vackra mormor stannar hos oss många år till!



- Posted using BlogPress from my iPad

Grey...

En nyans av grått. Eller nä. Inte grått. Vitt. Silvervitt. Och flera stycken. Fast i samma nyans. Blandat med resterande svartbruna.


Sitter i bilen på väg till Gbg. Mathias kör. Tjejerna sitter i baksätet. Förväntansfulla!! Bio väntar! Första 3D-filmen för dem. Och för mig! Spännande! Monsters University blir det!

I bilen sitter jag och betraktar mitt nytvättade hår. Och där. Ja, det är där de är! Alla silvervita. Många är de! Överväger tanken på en ny färgning.. Snart. Äh! Tar det med ro... Fast alltid trevligt med ny färg. Håret blir så mjukt då... O well... En annan dag..

Nåt annat som var nytvättat var min klänning. Nytvättad och ren tills jag satt mig i bilen med min fina Keepcup fylld med kaffe. Klart att jag spillde. Jag spiller alltid. Oftare än barnen... Därför har jag alltid tvättservetter med mig. Skyller på barnen, men använder dem oftare till mig själv...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sensommarvärmen..

.. hänger kvar!

Idag njuter vi av en liten glass efter skolan!

Jag och Mira sitter i solen på trappan.



Och Nellie och Norah softar ihop i skuggan på kompisgungan!


Vardagslyx!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Guldkorn

... i vardagen...
Kan vara att en älskad vän ringer spontant och undrar om hon och familjen får komma å sova över!!

Tack underbara vänner för en spontan toppenem och kväll med lek, bus och grillat! Och glass!
Så mysigt att ha er här!!


- Posted using BlogPress from my iPad

Till minne av en hjälte...

En hjälte att minnas!
Jag finner inga ord att sätta i detta inlägg...

Han var verkligen en hjälte. I år skulle han fyllt 32 år.

Orkar man se hur han såg ut efter dödsmisshandeln går det att googla hans namn..
Fruktansvärt. Helt galet fruktansvärt....
Så fel...






- Posted using BlogPress from my iPad

I wanna grow old with You

För 9 år sen sa vi Ja till varandra!
Tösen fick sin drömprins och sen levde de lyckliga ihop!
Fick tre prinsessor och köpte hus med stor tomt!

Lycka är att få dela sitt liv med sin bästa vän!
Lycka är att få bo ihop med den som vet allt om dig och älskar dig precis som du är!
Lycka är att ha nån att dela allt med!
Lycka är att alltid ha någon vid sin sida som alltid kan stötta, peppa och få dig att le!
Lycka är att hitta den andra halvan!

Tack Mathias för dessa underbara år och allt jag fått uppleva ihop med dig! Tack för din humor, din generositet, din förståelse och tack för att du är så flexibel och har sånt tålamod! 😁😘



- Posted using BlogPress from my iPad

Tjejkväll!

Nu närmar sig hösten med stormsteg och därmed även den galet långa semester jag haft!

I år har min semester vart längre än jag valt själv. Efter några intensiva år har min kropp bett om en liten paus. Det har den nu fått och jag känner energin fyllas på igen! Sakta men säkert!

Jag längtar efter att i lagom takt få fart på mitt företag och business igen. Har ju aldrig stängt ner helt, men hållt jobbet på en låg nivå.
Nu är det äntligen dags att trappa upp igen!
Underbart och härligt för jag älskar verkligen mitt jobb!
Det ger mig så mycket glädje, inspiration, kunskap och ny skön energi!
Trots att jag inte jobbat så mycket har jag hela tiden haft mycket kontakt med fantastiska kollegor som stöttat mig genom denna lilla formsvacka.

I höst ser jag fram emot många härliga visningar och möten med goa kvinnor i alla åldrar!









Kommer ha tre teman på visningar i höst.
Vad sägs om:

Härliga hudvård - Sitt ner och njut av hudvårdens grund! Jag guidar er igenom basen. Du och dina gäster får veta hur ni ska ta hand om er hy och varför. Ni får känna på produkterna och gå igenom en lätt ansiktsbehandling och även prova vårt ljuvliga Satin hands-set som ger er silkesmjuka händer!

Avkopplande spa - Starta hösten med en skön stund ihop med väninnorna! Härligt fotbad, ansiktsmask, handkur och vårt sköna set för läpparna.

Magisk makeup - Passa på att gå en enkel makeupkurs! Vi börjar med att lägga en stabil grund och sen guidas ni genom en enkel bas/vardagsmakeup som vi sen hottar upp till en läcker festmakeup!
Ni får klämma, känna, prova och leka er genom härliga nyanser för ögon, kinder och läppar!

Du bjuder in 3-5 gäster som inte redan har en aktiv hudvårdskonsult från Mary Kay. Ni får sitta ner i ca 2 timmar beroende på hur många ni blir och vilket tema du väljer. Som värdinna får du dessutom en fin present som du får vara med och välja ut!

Nyfiken? Intresserad - hör av dig, så bokar vi in en tid!

Är du blyg och vill prova själv eller veta mer om mitt jobb?
Du är varmt välkommen att höra av dig, så hittar vi en tid att ses!

Hoppas att jag får träffa Dig i höst!

Varm Kram Madeleine, din Fristående hudvårdskonsult - Mary Kay


- Posted using BlogPress from my iPad

Semesterstängt?!

Nja, inte helt.. Men nästan... Softar. Umgås med familj och vänner.
Postar en och annan bild på Instagram. (Eller ganska många iofs...)

Njuter av att den svenska sommaren visar sig på sin bästa sida! Tar dagen som den kommer, men har märkligt nog många dagar bokade. Många som är lediga och passar på att träffa vänner...

Just nu röjer vi dessutom hemma. Fortfarande. Never ending project! Håller på att möblera om. Ovanligt va?! Eller inte! Tur min man är välsignad med ett fantastiskt tålamod! Dessutom är han kreativ vilket också helt klart hjälper!
Tar dock längre tid att möblera om, ifall det bor en liten kattfamilj mitt i.
Gnistras minisar blir 6 veckor på fredag. Äntligen har alla en familj som väntar på dem! Mysigt!!

Har fastnat i Pinterest-träsket. Tack kära svägerska för det...
Massa kul idéer, tips och inspiration!

Hittade iaf ett citat där som passar in på oss:

EXCUSE THE MESS. WE LIVE HERE!

Klockrent! ;) :)

Ha en fin dag!
Njut av sommaren och passa på att umgås med nån du tycker om!


- Posted using BlogPress from my iPad

Chock!

Japp. Så här kan en mamma i sina bästa år se ut i beachoutfit!
En mamma som inte motionerar så mycket som hon ev borde för att kroppen ska må bra. (Motionerar typ inte alls. Faktiskt...)
Äter det jag vill. När jag vill.

Hört att djungeltemat håller i sig. Så kör på en leopardtopp ihop med tigerränder!



Befriande att vara i vattenlandet på Skara sommarland och se glada mammor leka med sina barn. Mammor i bikini i alla dess naturliga former!

Härligt att se!

Missuppfatta mig inte nu. Man ska tänka på vad man äter! Absolut!
Och motionera, för det behöver faktiskt kroppen för att orka med allt och må bra.
Och jag är imponerad av alla som på en sund nivå klarar av dieter och kost av olika slag. Samt tränar och håller sig i kanontrim!
Men, allt ska vara så till den grad att man mår bra!


- Posted using BlogPress from my iPad

Fruktansvärt!

Jo, jag vet att det händer riktigt ruskiga hemskheter överallt. Man ser det på löpsedlar. Ser det på tv. Läser om det.
Men det är när nåt händer i ens närhet som man hajar till och reagerar. Det blir på nåt vis mer verkligt. Man har betydligt svårare att skaka av sig det hemska. Ju mer man tänker på det, desto mer berör det.
Så hemskt det som hänt idag.
Så onödigt!
Allt beror på tillfälligheter av olika slag. Nån öppnade inte dörren när gärningsmannen knackade. Den personen lever och är inte knivskuren. Han är säkert tacksam men mår nog sådär och brottas nog med många tankar och funderingar..
Den gamla damen öppnade. Hon hittades död. Hon var någons mamma. Kanske någons syster, mormor och vän till flera. Sånt fruktansvärt hemskt slut!
En eller flera skadade på sjukhuset... Nån mötte gärningsmannen ute på gatan. Snacka om att vara på fel plats vid fel tillfälle!
Gärningsmannen var en ung kille. Vad gick fel för honom?!?!
Gissar att hans anhöriga och vänner inte mår så himla bra idag...
Och poliserna! En del poliser behöver aldrig avfyra sitt tjänstevapen någonsin. Idag har någon vart tvungen att göra det. Följden av det var att en ung kille dog. Taskig dag på jobbet liksom.
Skickar många varma tankar till ALLA inblandade och deras anhöriga!




- Posted using BlogPress from my iPhone

I'm stuck!

Åh nej! Tack ska du ha älskade svägerska för att du lett mig ner i pinterest-träsket! Nu har jag fastnat i alla skojiga pins och kan inte sluta! ;)

Haha, näeeee, så illa är det inte. Men kul ställe med massa roliga tips, idéer och inspiration att dela!


Finns både på nätet och som app...

- Posted using BlogPress from my iPad