Har våren kommit?

Men wow, vilken dag det var igår!
Hela familjen njöt i fulla drag.

Cykeltur genom lilla byn och landade vid strandpromenaden längsmed VISKAN.
Vi fikade och njöt av solens varma strålar till ljudet av den porlande ån.
Hur underbart?!!!

Barnen lekte och kunde ha stannat hur länge sen helst. Pinnar, snår, stora stenar, ett myrbo och fantasi.

Inget värmer mitt hjärta mer än dagar med familjen! Älskar våra små utflykter. Tjejerna som leker ihop. Har kul ihop! Lillebror som gör så gott han kan för att hänga med. Och så den helt fantastiska pappan som varvar en lugn kaffekopp med frun med lek, bus och äventyr med barnen.

Min bästa vän. Honom älskar jag!

Väl hemma sen fortsatte uteleken. Vi tillbringade hela dagen ute.
Grillen plockades fram, torkades av och bjöd sen på grillad korv i trädgården. Till Nellies glädje satt vi på filtar och åt. Picnic!

Goda vänner kom på besök. Glass, lek, såpbubblor och mys!

Vilken gulddag!!

När vi sen kom in var vi sådär lagom härligt trötta med rosiga kinder och doft av vårvind i håret! Ljuvligt!!

Denna tiden på året. Favorit!!! Älskar't!!!!

- Posted using BlogPress from my iPad

Tillsammans.

Tillsammans.
Det är dagens ord i fotoutmaningen som rullar under mars på instagram.

Stort ord. Tillsammans.
Ett ord jag gillar.

Han och jag.
Vi.
Han, jag och våra barn.
Familj.

Och i nästa steg, pappan. Syskon. Så älskade.
Lilla mormor och gudföräldrarna. De är också min familj.

Tillsammans kan vara gemenskap med vännerna.
De bästa. De som alltid finns där. Ovärdeligt.
De som alltid har en kram över, de som har tid att lyssna och se.
De som lider med dig i motgång och gläds med dig i framgång.
De som stöttar och älskar dig precis som den fantastiska person du är.

Guldkanten kan ju vara husdjuren som är familjemedlemmar också. Tillsammans med dem är vår familj komplett.

Kollegorna!
Bekantskaper som blivit vänner. En gemenskap där vi stöttar, inspirerar och boostar varandra mot framgång och utveckling.

Viskadalskyrkan.
Där trösklarna är låga och det är högt i tak.
Kravlöst. Välkomnande. Varmt.
Dit kan man gå som man är. Aldrig ensam.

Tillsammans i så många olika sammanhang.
Alla så värdefulla.
Vad vore livet utan att ha favoriter att vara tillsammans med.

Hur många tillsammans har du att vara tacksam för?

Sjukt lång paus..

Igen...
Ser att förra inlägget var på julafton.

Hmm...

Det var ju ett tag sen.. Nu är det ju nästan påsk...

Men, som om man inte redan märkt av det här med tiden som rusar.
Familjens lille prins är redan 1 år och 4 månader. Galet va?!!!
Liten herre som med charm, envishet, fantasi och stor vilja tar sig upp och fram genom livet väl påhejad av sina fantastiska systrar.

Här går jag och längtar efter vår, och så kommer det vinter nr 3 typ... Och runt hörnet har vi ytterligare en period av väta och slask.
Men, om man ska vara positiv så är det ju otroligt kul att snön kom exakt nu. Idag. För just idag har Nellie och Norah vart på vinterfriluftsdag med skolan i Åkulla. Barnen har fått prova längskidor och sedan blev det massa snölek, bus och pulkaåkning!

Jag och Emmeth åkte till Åkulla och överraskade syrrorna en stund. Verkligen mysigt!!

Vill på tal om vädergnället kan jag bara tala om att jag älskar vinter. Riktig vinter. Sån med kyla, blå himmel och massa snö! Frisk luft och vitt överallt! Helst vill jag ha vinter från mitten av december, till typ mitten av februari. Sen kan det töa och så kör vi underbar härlig vår i mars-maj.. Juni-september kan det vara sommar... Och hösten.. Som i den lätt bittra verkligheten har mest tid på året borde egentligen bara vara i oktober-november...
Så tycker jag... Synd att jag inte bestämmer över svenska vädret...

Ja.. Så har jag gjort ytterligare en blogg-comeback. Har tappat räkningen på vilken i ordningen..
Ett bra pladder-inlägg med en massa text utan att egentligen ha sagt så mycket..

Planen är att inte låta det gå fram till midsommar innan jag postar nästa...


- Posted using BlogPress from my iPad